Peter Checkland (1930-) är professor emeritus vid Lancaster University och aktad systemtänkare. Checklands Soft Systems Methodology (SSM) utvecklades som ett svar på de modeller som utvecklats av tidigare systemtänkare som von Bertalanffy och Beer. Dessa teoretiker hade använt biologiska system och cybernetik som ett sätt att försöka modellera sociala system. Checkland menade att sociala system är alltför “messy” för att modelleras på detta enkla sätt:

“a key feature of messes and difficult policy issues is that there are valid different perspectives on the issue or situation, which interpret information quite differently“.
(Chapman 2002)

Checklands egen erfarenhet som konsult för British Aircraft Corporations Concorde-projekt visade problemet med vad han kallade “hard systems”- tillvägagångssätt: som en systemingenjör vid den tiden var hans fokus avgränsat (Vad är systemet? Vilka mål har det?). Han misslyckades att “think of it as anything other than an engineering project“. Projektet blev försenat och överskred budget och misslyckades med att uppnå dess ursprungligen angivna mål.

Där fanns emellertid en uppsättning tunga politiska mål som mer handlade om att visa Brittisk villighet till Brittisk-Franska joint ventures än överljudstransport av passagerare. Det var vid samma tidpunkt som Storbritannien ansökte om medlemskap i Europeiska Gemenskapen mot den dåvarande franska presidenten De Gaulles veto (Ramage och Shipp 2009 s. 150). Denna erfarenhet ledde Checkland till att inse att det alltid skulle finnas ett antal modeller och världsåskådningar (han använde tyska termen Weltanschauungen) i spel när man studerade ett system som beskrev flera olika åskådningar och hur de uppfattas av olika aktörer inom systemet.

En bättre version av systemtänkande behövde utvecklas, som skulle kunna innefatta den större grad av komplexitet som Checkland såg i större, sociala system. Han utgick från antagandet att “systems are in the eyes of the beholder” och bestämde sig för att konstruera en modell som kan känna igen och arbeta med de tvetydigheter som är inneboende i en situation. Ett sätt att demonstrera denna skillnad mellan Checkland och hans föregångare kan visas genom att titta på graden av komplexitet som visas av en insekts matsmältningssystem, eller en dators operativsystem, eller det som gäller för kriminalvården. Kriminalvården är betydligt mer svåravgränsad, komplex och ambivalent än en insekt.  Synen på kriminalvården kommer att skilja sig avsevärt beroende på den erfarenhet som personen har haft av systemet (exempelvis som fånge, domare, polis, fängelsevakt, etc.).

Ett fängelse kan på olika sätt uppfattas som:

“a punishment system, a rehabilitation system, a system to deter, a system to protect society and as a “university of crime“.
(Jackson 2003 s. 187)

Jackson förklarar som exempel att inget fängelse:

“is “a punishment system” or a “rehabilitation system” or “a system to protect society”; these are notional concepts relevant to exploring the realities of any actual prison“.
(Jackson 2003 s.18)

Checkland omfamnar denna extra komplexitet och försöker bygga in den i sin modell (se diagrammet nedan):

Checklands ursprungliga seven-step learning cycle of Soft Systems Methodology (SSM) (Jackson 2003, Chapman 2002).  Den första versionen av Checklands modell finns i hans verk Systems Thinking, Systems Practice (1981).

Den ursprungliga modellen inkorporerade 7 steg (som visas ovan). När ett problem har identifierats (steg 1) formulerar deltagarna i processen sina idéer i en serie av “rich pictures” (steg 2). “Rich pictures” är “actual drawings that allow the various features of a problem situation, as it is perceived, to be set down pictorially for all to see” (Jackson 2003).

Dessa tankar förs sedan “över linjen” i diagrammet, där relevanta system väljs och utifrån dessa formuleras “root definitions” (steg 3). En “root definition” är avsedd att fånga syftet med systemet och dess avsedda transformation. Det bör innehålla de faktorer som tas upp av akronymen “CATWOE”:

C – Customers – Kunder, mottagarna av systemet

A – Actors in the system – aktörer i systemet som utför eller orsakar att systemets huvuduppgifter utförs

T – Transformation – det sätt på vilket definierade inputs omvandlas till definierade outputs

W – Weltanshauung eller världsåskådning – ett perspektiv, ramverk eller bild som gör denna särskilda “root definition” meningsfull.

O – Ownership – Ägarskap – en funktion som har ett avgörande intresse för systemet och makten att få systemet att existera

E – Environmental constraints – begränsningar i systemets miljö och/eller bredare system som måste tas för givet
(hämtat från Checkland 1981 s. 224-225)

Weltanshauung är det mest spännande av dessa element och visar vilken nivå av komplexitet som Checklands modell är utformad för att hantera. Den erkänner att varje “root definition” kan återspegla ett annorlunda sätt att förstå problemsituationen. När dessa konceptuella modeller har utvecklats tillräckligt, förs de sedan tillbaka “under linjen” i diagrammet och jämförs med den verkliga situationen. SSM artikulerar därför en process där olika Weltanshauungen beskrivs och diskuteras i relation till mänskliga aktiviteter. Steg 6 identifierar en agenda för förbättring och steg 7 handlar om att genomföra förändringarna.

Checkland menade att SSM inte bör avgränsas från det dagliga arbetet i en organisation utan integreras i arbetet. Tanken är att så många aktörer som möjligt är involverade i att studera systemet. Detta kan dock orsaka problem med att förena olika perspektiv när man ska omforma systemet. Professor Mike Jackson m.fl. har påpekat att Checklands SSM kräver konsensus, men anger inte hur man ska uppnå detta, vilket möjliggör för aktörer med makt att oproportionerligt vrida resultat till deras fördel (Shipp och Ramage 2009 s. 153).

Referenser

Chapman, Jake 2004 “System Failure” Demos: London

Checkland, Peter 1981 “Systems Thinking Systems Practice” Wiley and Sons: Chichester

Jackson, Michael C. 2003 “Systems Thinking: Creative Holism for Managers” Wiley and Sons: Chichester

Ramage, Magnus och Shipp, Karen 2009 “Systems Thinkers” Open University: Milton Keynes